“Vi måste fortsätta tills folk lyssnar”
Hur en liten grupp arga konsumenter blev Sverige största digitala protestgrupp – och varför de inte blev nöjda trots att de fick som de ville.
“Vi har fått nog! Vi har fått nog!” skanderar de drygt 100 demonstranterna som samlats på en parkeringsplats i Barkarby i maj 2019. På de höjda plakaten i kartong tydliggörs budskapet: “Sänk bensinen till tolv kronor litern”. Kvinnan som leder demonstrationen livesänder det som händer på Facebook. När hon intervjuas av en tv-kanal säger hon att hon är övertygad om att demonstrationen kommer leda till en faktisk prissänkning.
– Det måste bli så. Det går inte att ha en privatekonomi med ett så här högt bränslepris.
I en annan tv-sändning från platsen säger en kvinna som intervjuas att hon vill ha råd att äta fläskfilé till middag istället för köttfärssås. Och “då måste bensinpriset sänkas, i alla fall till tolv kronor litern”. En man i solglasögon förklarar att han i nuläget inte har råd att ta bilen och besöka sina släktingar i Falun.
Anledningen till att flera rikstäckande tv-kanaler och tidningar rapporterar från den glest befolkade parkeringen är att demonstrationen är anordnad av facebookgruppen Bensinupproret 2.0. Sedan gruppen bildades en dryg månad tidigare har den hunnit locka till sig över en halv miljon medlemmar som kräver sänkta bensinpriser. Målet är tolv kronor litern.
– Vi har blivit så många att det inte går att ignorera oss längre, säger kvinnan som leder demonstrationen till TV4:s reporter.
När 69-årige Janne Berglund från Borås startade gruppen kunde han inte föreställa sig att den skulle bli så populär. I själva verket föreställde han sig ingenting, utan startade den av ren uppgivelse. Händelsen som fick bägaren att rinna över inträffade den 9 april 2019.
– Jag rullade upp till tankstationen och såg att bensinen kostade 16.29 kronor litern. Den hade legat strax under 16 kronor innan, och jag tyckte redan då att det var för högt. Jag blev liksom helt paff och kände att det får räcka nu.
Janne Berglund tänkte att det måste finnas andra som kände likadant. Fortfarande kvar på bensinstationen gick han därför in på Facebook och startade en grupp där han uttryckte missnöjet. Eftersom namnet “Bensinupproret” redan var upptaget av en inaktiv grupp med 27 medlemmar fick han göra tillägget “2.0” i namnet.
De första dagarna gick det trögt. 40 personer anslöt ena dagen, 20 den andra. Men efter en vecka började gruppen växa snabbare, och snart gick flera tusen personer med varje dag. Vissa veckor var det över 20 000 personer som anslöt varje dag.
– Man fattade inte när det skulle ta slut. Vi kom upp i 50 000, nästa dag 60 000, och jag tänkte att det inte fanns en chans att det skulle bli större. Men det bara fortsatte.
Varför tror du att den växte så fort?
– Det fanns ju ett väldigt stort missnöje, men framförallt tror jag att det var precis i rätt tid. Om man skulle startat något liknande idag så skulle det kanske inte få det genomslaget. Det är mycket som ska spela in.
Under hela maj 2019 fortsatte gruppen att uppmärksammas, diskuteras och kritiseras dagligen. I slutet av månaden tvingades grundaren Janne Berglund hoppa av ledarrollen på grund av försämrad hälsa.
– Jag var med i tv och radio varje dag. Det var en reporter som sa till mig att “du är hetare i media än vår statsminister”. Det var en fruktansvärt intensiv period, säger han.
– Min hjärtläkare ringde och berättade att hon hade börjat se rubbningar i mitt hjärta, och att jag fick tänka över om jag verkligen skulle fortsätta med det här. Då bestämde jag mig ganska fort för att lägga av. Livet var värt mer.
Ny ledare för gruppen blev 43-årige Peder Blohm Bokenhielm. I september 2019, när Greta Thunberg slog igenom internationellt och diskuterades som mest i media, var han med i SVT:s Opinion Live för att föra gruppens talan.
– Jag tycker vi ska köra mer bil, sa han då.
När jag pratar med honom förklarar han vad han menade.
– De hade parat ihop mig med en 15-årig miljöaktivist som jag skulle debattera mot. Men jag valde att vända mig mot programledaren i stället, jag ville inte målas upp som någon som ger sig på skolbarn. Så då sa jag det där, att jag tycker vi borde åka mer bil, för att han inte väntade sig den kommentaren över huvud taget.
Så det var för att chocka honom?
– Nja. Lite. Han försökte få det att framstå som att vi var motståndare till miljörörelsen, vilket vi inte är. Vi förespråkar ju biobränslen, så när jag sa det menade jag att jag tycker man kan åka mer bil under de rätta förutsättningarna. Men jag fick inte tillfälle att komma in igen. Jag blev avklippt efter jag sa det.
I mars 2020 hade gruppen nått 600 000 medlemmar. Men priset på bensin hade inte blivit en krona lägre. Det hade snarare följt tangentens riktning långsamt uppåt.
Sen kom coronaviruset. Börserna rasade, den globala aktiviteten minskade och ett priskrig uppstod mellan oljeproducerande länder.
Och priset på bensin på svenska mackar störtdök. I tidningar och på tv sa experter att priset förmodligen skulle ligga kvar på en låg nivå under en relativt lång period, i alla fall till nästa år.
På en bensinmack i Göteborg i maj 2020 vajar flaggorna med ett petroleumbolags logga häftigt i vinden. Prisskylten bredvid flaggorna visar en siffra som gör att man skulle kunna tro att macken varit nedstängd de senaste tio åren: Bensin, 95: 12.05/liter. Men macken är i högsta grad öppen. Bilkön med personer som vill passa på att tanka sträcker sig ända till mackens infart. En äldre man fyller tanken i sin Volvo för drygt 400 kronor. För tre månader sedan hade han fått betala 600.
– Det här är mer lagom, säger han och skrattar.
Man skulle kunna tro att prisraset skulle innebära jubel även i Bensinupproret 2.0. Att de när de fått bensinpriset de demonstrerat för skulle bli nöjda, eller åtminstone lägga protesterandet på is tills en liter bensin återigen kostar 17 kronor. Men i Bensinupproret 2.0 var stämningen oförändrad, om inte ännu argare än tidigare.
Vissa personer skrev att tolv kronor inte räckte, utan att nio kronor snarare var en rimlig nivå. Andra menade att själva priset inte spelar någon roll, utan att det är andelen av det de betalar som går till staten som måste bli mindre. En del skiftade fokus från bensinpriser till andra områden de var missnöjda med – ett inlägg med nästan 2 000 likes handlade om att plastpåsar blivit för dyra.
Det finns forskning som visar att det viktigaste för personer i protest- och opinionsgrupper inte behöver vara att uppnå det initiala målet, utan snarare den kollektiva identiteten och känslan av syfte som finns i gruppen. Emma Renström, som är docent i psykologi på Göteborgs Universitet och har forskat på aktivism och protestbeteende, säger att det är en rimlig förklaring till att Bensinupproret 2.0 fortsätter demonstrera.
– Gemenskap och identitet spelar alltid en stor roll hos folk som protesterar. Tar man bort det som kittar samman folk i en missnöjesgrupp så måste de hitta någonting annat att vara missnöjda på, för att gruppen ska kunna finnas kvar. Vissa lämnade säkert gruppen när bensinen gick ner till tolv kronor, men av de som stannade är en del nog med på grund av att de identifierar sig med gruppen. En missnöjesgrupp kommer alltid hitta nya saker att vara arga på.
Bensinupproret 2.0 fick tidigt kritik i media för sin hatiska ton, och för att vara just en gapig missnöjesgrupp. Strax efter gruppen passerat 100 000 medlemmar skrev Malin Wollin en krönika i Aftonbladet med rubriken Därför väljer jag att skratta när 115 000 män rasar mot bensinpriset. Krönikan ledde till tusentals hatmejl från gruppens medlemmar.
– Det var helt sjukt. Jag tror det är den texten jag skrivit som genererat flest mejl, säger Malin Wollin.
Vad skrev folk?
– Det mest återkommande var att jag är en kommunistfitta, muslimälskare, att jag ser ut som en man. Den typen av mejl. Men också att jag bor i Stockholms innerstad och bara umgås med mediamänniskor och inte vet något om hur det är ute i Sverige, vilket inte stämmer. Jag bor liksom i ett radhus i Kalmar och är uppvuxen på landet.
Malin Wollin säger att hon hade tyckt det varit jobbigt med allt hat om hon hade skrivit krönikan i början av sin karriär, men att alla år som krönikör lärt henne att ta det med ro.
– Helt ärligt så tar man det inte på allvar när det är mycket särskrivning, felstavningar, dåligt underbyggda argument, svordomar, könsord och så vidare. Det vore en annans sak om man blev kontaktad av människor som uttryckte sig pedagogiskt. Men jag blev absolut chockad av mängden.
Peder Blohm Bokenhielm säger att den hatiska tonen som uppstod i samband med Malin Wollins krönika är ett problem de ständigt behöver jobba med. För att underlätta modereringen av facebookgruppen använder de ett verktyg som gör att moderatorerna får en notis varje gång en kommentar som innehåller ett känsligt ord postas.
– Om någon skriver till exempel “invandrare” så får vi en notis. Vi har lagt in runt 150 sådana ord, vilket underlättar jättemycket. Lägger vi ut ett inlägg om miljöpartiet har vi jobb i flera timmar där vi måste bevaka trådar.
När bensinpriset rasade till följd av coronaviruset i mars 2020 fanns det ingen känsla av att ha uppnått sitt mål hos medlemmarna i Bensinupproret 2.0, fastän de på pappret hade det. Peder Blohm Bokenhielm var en av dem som skiftade fokus och skrev bland annat ett inlägg om att plastpåsar blivit för dyra.
Han tycker inte att prisraset på bensin betyder att de uppnått sitt mål.
– När vi satte målbilden tolv kronor per liter var det ett sätt att visualisera överbeskattningen. Vi räknade på vad det kostar samhället, och kom fram till att tolv kronor är ett rimligt pris. Nu när priset blivit så lågt är ju målet oförändrat: att få bort överbeskattningen. Och det är jag helt övertygad om att vi kommer få. Bensinen kommer kosta tolv kronor, men den måste göra det av rätt anledning också.
Vad kommer hända med gruppen när ni får det?
– Vi har fått äran att föra 600 000 personers talan, och då har man ett visst ansvar. Så när vi sänker bränslepriset så är det är klart att vi kommer börja lyfta andra frågor. Då säger väl vissa “Var det inte bränslet vi ska hålla fokus på?”. Självklart. Men andra saker också.
“Det här är inga foliehattgrejer, det är ren och skär fakta som den vanliga individen inte känner till.“
Forskaren Emma Renström menar att en missnöjesgrupp ofta hittar nya saker att vara missnöjda över när de uppnår sitt initiala mål, för att gruppen ska ha en anledning att fortsätta existera. Peder Blohm Bokenhielm är väldigt tveksam till att det skulle vara en förklaring till att han och de andra medlemmarna i Bensinupproret 2.0 fortsätter demonstrera.
– Alltså, jag ska inte sticka under stolen med att vi är en missnöjesgrupp. Men jag vet inte… Bränslepriset är bara toppen på ett stort isberg av saker som är snett i det här samhället. Det här är inga foliehattgrejer, det är ren och skär fakta som den vanliga individen inte känner till. Vi måste fortsätta tills folk lyssnar på oss.